Gudstjänster

Gudstjänster

Varje söndag firar vi gudstjänst två gånger:

  • Söndag förmiddag kl 10:30 är den gudstjänst då vi samlas för att tillbe Gud och höra hans tilltal till oss genom läsningen av hans ord och utläggningen av ordet i predikan, som får stort utrymme.
  • Söndag eftermiddag kl 17:00 är den gudstjänst då vi tydligare betonar att vi samlas som en Guds familj. Vi lovsjunger och ägnar mer tid i bön, också för stort och smått som angår oss som församling. Vidare firar vi Herrens måltid och får därigenom påminnas om Kristi välgärningar för oss och förnya gemenskapen till varandra.

Varför firar vi gudstjänst både morgon och kväll?

Dessa två gudstjänster kompletterar varandra eftersom det ger oss utrymme att både ägna god tid till att höra ordets förkunnelse, tillbe och förundras över Guds storhet och majestät, samtidigt som vi får möjlighet att dela livet med varandra och bära varandras bördor. Som människor har vi behov av att både se Gud som tronar för evigt i det höga och heliga, men som också kommer nära och bor hos den som är förkrossad (Jes 57:15).

Det finns flera skäl – både bibliska, historiska och pastorala – till att fira gudstjänst morgon och kväll. Nedan följer tre:

För det första finns ett mönster i Bibeln av tillbedjan både morgon och kväll (2 Mos 29:38-39), vilket för kung David gav ett mönster för hans tillbedjan (Ps 5:4; Ps 141:2) och sålunda för apostlarna (Apg 3:1; 10:9) och den tidiga kyrkan – ett mönster som återtogs när kyrkan reformerades.

För det andra ger förmiddags- och kvällsgudstjänst en inramning som underlättar iakttagandet av den kristna sabbaten som helhet. Sabbaten är Guds dag, avskild för vila och tillbedjan. När man återvänder till gudstjänst på kvällen ramas dagen naturligt in av tillbedjan och präglas naturligt av vila och umgänge däremellan. Om gudstjänstfirandet är slut mitt på dagen är det långt svårare att hålla dagen avskild för dessa ändamål eftersom många av den kommande veckans bestyr gör sig påminda på ett sätt som inte är fallet om en fast kvällsgudstjänst håller dem borta.

För det tredje är en andra gudstjänst, om tillfället tas tillvara, en möjlighet att stärka församlingens inre liv som inte ska ringaktas. Att regelbundet samlas för att tillsammans läsa Bibeln, sjunga, be, höra Bibeln utläggas och fira Herrens måltid sätter sin prägel på såväl en individ som en församling. Att få möjlighet att göra detta tillsammans dubbelt så ofta kommer naturligtvis att påverka församlingen. En reformerad lära om kyrkans natur säger oss att den enskildes fromhet och karaktär, meningsfulla relationer i församlingen och en välgrundad tro och livshållning stärks inte så mycket i olika kurser eller konferenser utan i församlingens gemensamma gudstjänstliv. En andra gudstjänst dubblerar denna positiva påverkan utan att göra anspråk på veckokvällar borta från familjen.

En vilsam puls

Vad menar vi då när vi säger att vi följer ”en vilsam puls”? Det fjärde budet säger:

Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar ska du arbeta och sköta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Vår filosofi för kristen gemenskap, lärjungaskap och tjänst handlar om att allt detta bör ske organiskt, det vill säga, det är svårt att på ett meningsfullt sätt försöka organisera fram det genom kommittéer och aktiviteter. Vi eftersträvar en kultur av lärjungaskap snarare än att det schemaläggs. Konkret innebär det att vi vill hålla veckorna så fria som möjligt för arbete och umgänge med varandra och vänner i vår närhet, för att sedan enligt Guds uppmaning i det fjärde budet avskilja Herrens dag för gemensam tillbedjan. Detta innebär en puls som främjar både arbete och vila.