Jes 52:7-53:12: Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: “Din Gud är kung!” Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning.
Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån! Rör inte vid något orent! Gå ut från henne! Rena er, ni som bär Herrens kärl. Ni ska inte dra ut med hast och inte gå bort som flyktingar, för Herren går framför er och Israels Gud är sist i ert tåg.
Inledning
Jag skulle vilja börja med ett litet tankeexperiment. Jag vill att ni tänker efter i era egna huvuden. Om du skulle få frågan, ”Vad är Evangeliet för något?”, idag, hur skulle du svara? Vart skulle du ta dem i bibeln? För att försvåra lite för er,
För några veckor sedan så påbörjade jag en serie genom Jesaja 53.Eller närmare bestämt kapitel 52:7 till Kapitel 53: 12. Den predikan var en inledningspredikan där vi såg att vi kan lita på Jesaja som profet. Vi tittade på den oerhörda träffsäkerhet han har när han skriver om vad Messias ska göra om man jämför med det som faktiskt hände med Jesus. Och vi gjorde klart att vi inte har några historiska frågetecken längre huruvida boken var skriven innan eller efter Jesus. Jag sa att den äldsta bevarade bokrullen med hela Jesaja bok, som är en del av dödahavsrullarna, är daterad till ca 200 år innan Jesus föddes. Och att den är samma bok vi kan läsa idag.
Vi skrapade lite på ytan av Gamla testamentets profetior om den kommande Messias för att få en känsla av i vilken tid Jesaja skrev
Och så såg vi, när vi översiktligt gick igenom boken, att Jesaja fick många profetior om den kommande Messias, som han kallar Gud tjänare, redan innan vi kommer till stycket jag ska predika om. Och vi såg att denna Messias, Guds tjänare är utan tvekan Jesus från Nasaret. Det är han som uppfyller alla kriterierna för vem Messias ska vara och vad han ska göra.
Idag ska vi börja titta på texten. Vi sa senast att Jesaja har 4 st så kallade tjänarsånger. Den fjärde av dem brukar man kalla Jesaja 53 men den börjar egentligen innan kapitel 53. Många börjar läsa i kapitel 52:13 men jag tror att det vore bättre att börja redan i vers 7. Så det gör vi.
Det är en sorts grandios inledning på det som kommer sedan. Texten är den stora proklamationen och sen kommer den att gå in mer och mer i detalj på hur det som proklamerats i början ska gå till. Och min predikoserie kommer därför börja med att ta en titt på den stora bilden idag för att senare gå in lite mer specifikt på det olika detaljerna av sången i följande predikningar. Stycket i Jesaja jag predikar från idag är alltså själva huvudpunkten i hela sången.
Vi ska alltså titta tillsammans på den text vi har hört Åsa läsa ur Jesaja kapitel 52:7-12 Jag hoppas att ni ska märka varför jag kände att den passar så bra med resten.
Idag så har jag en huvudtanke jag skulle vilja att ni tar med er från predikan. Jag har formulerat den så här. ”De goda nyheterna om Guds rike är att Jesus är Kung och att vi kallas av honom till medborgarskap i det.” Jag har delat upp predika i 3 delar. Den första är ”Evangeliet om Guds rike” den andra är ”Kungen i riket” och den tredje är ”Medborgarskap i riket.”
De goda nyheterna om Guds rike
Vi börjar med evangeliet om Guds rike. Den börjar i vers 7: Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: “Din Gud är kung!”
Idag när vi vill ha reda på något som har hänt någonstans på jorden så har vi all information bara ett par knapptryckningars bort. Om du vill veta något som helst om vad som händer i värden så kan du få det. Nuförtiden om man vill veta vad USAs president planerar så följer man honom på Twitter. På den tiden när Jesaja levde, på 700-talet innan Kristus, fanns det ju inget sätt att snabbt kommunicera. Man fick helt enkelt ta sig till en plats och sprida budet vidare. Man gick över bergen och bar fram sitt budskap.
Ni har säkert hört historien om Marathon. År 490 fk var det krig mellan Persien och Athen och ett av slagen utspelades i just Marathon. Athenarna vann slaget men man oroade sig ändå för att Perserna skulle hinna till Athen innan dem och lura staden att de hade vunnit. Så de skickade en budbärare som sprang hela vägen mellan Marathon och Athen. När han kom fram så gav han budskapet att Athen hade vunnit slaget. Och sedan dog han.
Tänk dig in i situationen. Du vet att det kommer att ske ett slag med Perserna någonstans snart men du vet inte var. Det enda du kan göra är att vänta. Så kommer det någon springande, helt utmattad och säger: Vi vann! Hur ljuvliga skulle man inte se den budbärarens steg med de goda nyheterna? I det här fallet så måste man ju ha blivit extra glad eftersom vi fortfarande idag kommer ihåg detta hjältedåd varje gång vi springer 42195 m för att det var så långt budbäraren sprang. I berättelsen om Marathon skulle vi kunna ha använt nästan samma mening som i vår text. Budbäraren förkunnade frid, bar fram goda nyheter och förkunnade frälsning och sa till Athen ”Vi vann slaget”.
Om vi går tillbaka till vår text så är det ett liknande scenario. Någon kommer med ett glädjebud. Han förkunnar frid, bär fram goda nyheter, förkunnar frälsning och säger ”Din Gud är kung”.
Ordet för goda nyheter är det ord som på grekiska översatts till Euangelion. Det är ordet vi kristna i sverige har tagit rakt av. Transliterering heter det tror jag. Istället för att kalla det de goda nyheterna så kallas det Evangeliet. Men det betyder Eu, goda eller glada och Angelion, ordet vi får ängel ifrån som betyder budskap.
Det som jag tror skiljer mellan berättelsen om Marathon och vår berättelse är vad budskapet är.I Jesaja så är det goda budskapet som ger frid och frälsning ”Din Gud är Kung”.
Jag har tänkt mycket på detta uttryck under en tid och jag har mer och mer kommit till övertygelsen att det uttrycket är Evangeliet, de goda nyheterna i ett nötskal. Låt mig förklara ved jag menar.
Detta med kungar över Guds folk var från början inte en grej. Israel hade domare och profeter. Inte kungar. Men så under profeten Samuels tid så ville folket ha en kung. Öppna era biblar till 1 Sam 8:4-5 Då samlades Israels alla äldste och kom till Samuel i Rama och sade till honom: ”Du är gammal och dina söner vandrar inte på dina vägar. Sätt nu en kung över oss till att styra över oss, så som alla andra folk har.”
Nu ville folket ha en kung. Men det var inte bra. Läs vidare.
1 Sam 8:6-8 Det var i Samuels ögon ett dåligt förslag när de sade: ”Ge oss en kung till att styra över oss.” Och Samuel bad till Herren. Då sade Herren till Samuel: ”Lyssna till folket i allt de säger till dig. Det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat som kung över dem. Så har de alltid gjort, från den dag jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag.
De fick en kung men i och med att de tog en kung över sig så förkastade de Gud som Kung över sig. Eller egentligen förkastade de inte Gud då. Det hade de alltid gjort. Att de ville ha en Kung över dem som inte var Gud var istället ett symptom. Så har de alltid gjort… Det var ett symptom på synden i deras liv.
Och det är ju inte något som är specifikt för Israelerna. Det är något som vi alla har ärvt från våra första föräldrar genom Syndafallet. Att förkasta Gud som kung är själva grunden i vad synd är. Vi vill inte ha Gud som vår kung. Vi vill ha en annan kung än honom.
Man satte smorde Saul som kung. Det blev inte bra. David blev smord till kung efter honom och nu börjar profeterna också tala om en kommande kung som ska komma som är annorlunda. Profeten Natan i 2 Sam 7:12 säger till David: När din tid är slut och du vilar hos dina fäder ska jag efter dig upphöja din avkomling som ska utgå ur ditt liv, och jag ska befästa hans kungadöme.
Om ni kommer ihåg förra predikan så talade jag lite övergripande om att det i gamla testamentet sakta men säkert växer fram en bild av denna Davids son som ska komma som kung över sitt rike.
Detta är det judarna väntade på. De väntade på en Kung. Guds smorde kung. På hebreiska är det ordet Messias. På grekiska Kristus. De väntade på att Kungen skulle komma och införa sitt rike som skulle vara för evigt.
Guds kungadöme med Guds Kung. Jag brukar inte ta upp och olika språk på översättningar och grejer när jag predikar men nu vill jag säga en sak som slog mig när jag förberedde mig för predikan. På svenska kan det vara svårt att automatiskt koppla en kung och ett rike. Det är inte nödvändigtvis kopplat. På engelska är översättningen King och the Kingdom of God. Då är det mycket lättare att se kopplingen mellan de båda. Kungen och Kungadömet eller Kungariket kanske.
Men Nya testamentet kallar det på svenska Guds rike. Vi får leva med det. Matteus kallar riket för Himmelriket. Det är samma sak men han gör det för att de han skrev till inte tog ordet Gud i sin mun för att de inte omedvetet ville bryta mot budet att inte missbruka Herrens din guds namn. Nu är ju Gud inte ett namn men det spelar ingen roll i sammanhanget. Det jag vill ha sagt är att när Matteus talar om Himmelriket och de andra talar om Guds rike så är det samma sak
Men i alla fall, det slog mig när jag förberedde att Jesus i Evangelierna talar ju om Guds rike hela tiden.
Matt 5:3: Saliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket.
Matt 5:10: Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket.
Matt 5:19: Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket.
När vi ber Herrens bön säger vi ”Låt ditt rike komma”.
Vi ombeds av Jesus att först söka Guds rike och hans rättfärdighet så ska vi få allt det andra vi oroar oss för också.
Han kallar till och med evangeliet för Evangeliet om Gud rike i Luk 4:43: “Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag är utsänd.”
Det finns inget annat evangelium. När vi kristna talar om Evangeliet då menar vi de goda nyheterna om Guds rike. Så min första punkt är helt enkelt att när vi använder ordet Evangelium så betyder det de goda nyheterna om Guds rike.
Och nu kommer punkt två: Kungen i riket.
Kungen i riket
Om vi då säger att ordet Evangelium är ett ord som betyder de Goda nyheterna om Guds rike. Vilka är då de goda nyheterna? Vi går tillbaka till vår text.vers 8-10:
Din Gud är kung!” Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning.
Varför jublar väktarna? Varför Jublar ruinerna? Jo för att Herren kommer, han tröstar sitt folk och återlöser dem.
Det är lätt att glömma bort att texten vi utgår från är skriven så långt i förväg men den är en profetia som handlar om tiden när Messias kommer skriven 700år innan det hände. Den tittar framåt. Och här i profetian så jublas det för att Gud är kung och Herren kommer för att upprätta riket. Judarna kunde Jesaja mycket väl och de väntade på att Kungen skulle komma. De väntade och hoppades. Det gick år efter år, århundrade efter århundrade. Men de väntade. Och så helt plötsligt:
Matt 3:1-6 Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och förkunnade i Judeens öken 2 och sade: “Omvänd er! Himmelriket är nära.”Det var om honom det sades genom profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!
Johannes hade kläder av kamelhår och ett läderbälte runt midjan, och hans mat var gräshoppor och vildhonung. Folket i Jerusalem och hela Judeen och hela Jordanområdet kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.
Johannes kom inte bara och sa att riket kommer snart. Men han sa att folket måste förbereda sig. När icke-judar ville bli judar på den tiden så var man tvungen att döpas, ta ett rituellt bad för att bli ren. Nu kommer Johannes och säger till Judarna att de måste döpas. Han säger att riket är nära och det är så väsensskilt från det ni har nu att ni måste döpas. Och folk kom i drivor att döpas som en förberedelse på den nya riket. Längtan var stor.
Och sedan kommer Jesus och Johannes säger ” Se Guds Lamm[n] som tar bort[o]världens synd! Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig.”
Och sedan går Jesus ut och predikar och säger: “Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!”
Nu är det nära! Omvänd er. Han predikar evangeliet om guds rike i tre år och sedan kommer det stora. Jesus kommer inridande på en åsna i Jerusalem. Alla ropar Hosianna, Davids son, Prisad vare han som kommer i herrens namn! Det är feststämning i Jerusalem. Nu är han här. Nu kommer riket när som helst.
En vecka senare hänger Jesus genomborrad mellan två ogudaktiga män på ett kors. Föraktad, övergiven av människor, misshandlad och i smärtor och så drar han ett sista andetag och säger ”Det är fullbordat” och så dör han. Du kan tänka dig vilken antiklimax. De tog ner honom och la honom i en rik mans grav.
På tredje dagen när kvinnorna skulle smörja kroppen var han inte där. Han hade uppstått igen.
Berättelsen om Emmausvandrarna är klockren för att få en känsla för vad hur folk kände. De gick ledsna hemåt Jesus kommer upp till dem och frågar vad pratar ni om? De säger. Jesus från Nasaret som vi hade hoppats att skulle frälsa Israel korsfästes för tre dagar sedan. Nu säger några kvinnor att han inte fanns vid graven.
25 Då sade han till dem: “Så tröga ni är i tanke och hjärta till att tro på allt som profeterna har sagt! 26 Måste inte Messias lida det här för att sedan gå in i sin härlighet?” 27 Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad det stod om honom i alla Skrifterna.
Tror ni han gick igenom Jesaja 53 då? När jag kommer till himmelen skulle jag vilja tala med Emmausvandrarna och se vad som sas. Det är nog många som vill veta.
Jesus fortsatte att visa sig för många och sedan på Kristi himmelsfärd så blev han upptagen till himmelen till att krönas, sittande på Gud faders högra sida som Kungars kung och Herrars Herre. De goda nyheterna om Guds rike är att Jesus är Kung. Det kan vara intressant att notera i bibeln att fram till och med apostlagärningarna så talar man om evangeliet om guds rike. Men när kungen har kommit så talar man istället om Kungen. Då säger man Evangeliet om Jesus Kristus, Kungen. Men vad har det med oss att göra då? Vi har en punkt kvar. Den handlar om medborgarskapet i riket. Tillbaka till Jesaja 52: 11-12
Medborgarskap i riket
Vi har sett att de goda nyheterna om Guds rike är att Jesus är Kung. Men vad gör det för skillnad. Jo han är inte bara Kung! Han har ett rike också. Det riket har en medborgarskara. Han har ett folk i sitt rike. Han återlöser också sitt folk. Vi såg att folket som hör de goda nyheterna ropar och jublar för att de ska få se Herren komma tillbaka. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Texten talar ju om Jerusalem specifikt och det kanske är lätt att tänka att detta bara gäller det judiska folket. Det är ju klart och tydligt både historiskt och i nutid att det tilkningen sitter djupt rotad. Men det är inte så! Det står att Herren visar sin heliga arm inför ALLA folkens ögon, ALLA jordens ändar ska se vår Guds frälsning. Alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning!
När jag förberedde mig så brottades jag lite med de sista verserna i stycket. Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån! Rör inte vid något orent! Gå ut från henne! Rena er, ni som bär Herrens kärl. Ni ska inte dra ut med hast och inte gå bort som flyktingar, för Herren går framför er och Israels Gud är sist i ert tåg.
Vad betyder det? Hur ska man förstå dem? Hur passar det in med resten av profetian? Jag fick inte ihop någon struktur på predikan för att dessa verser satt i vägen.Jag tänkte att jag kanske skulle hopa över dem. Men så såg jag något jag helt hade missat.
Först måste vi ju säga att Jesaja skrev texten i en historisk kontext. Jag tror att om man läste de här verserna under tiden i fångenskapen i Babylon så skulle man nog läsa den som om det är friheten därifrån den handlar om. Gud kommer att leda sitt folk tillbaka från Babylon i triumf. Men jag tror att det finns något större här. Den tolkningen stämmer inte riktigt i hur texten flyter. Och då slog det mig. Om hela stycket är crescendot på hela sången så vet jag vad det handlar om.
Tänk dig den dagen då glädjebudbäraren kom med de goda nyheterna till dig. Du tog emot det och helt plötsligt blev du kallad av Gud in i hans rike. Tänk dig bilden via texten! Herren visar sin heliga arm inför dina ögon, du som sitter på en av jordens ändar och så får du se vår Guds frälsning. Och så kallar han dig ut ur världen, ut ur ditt medborgarskap i denna värden till ett nytt medborgarskap i Hans rike. Och kallelsen låter så här: Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån! Rör inte vid något orent! Gå ut från henne! Rena er, ni som bär Herrens kärl. Lämna denna världen bakom dig. Håll inte krampaktigt kvar i denna världen. Rena er, omvänd er, släpp taget och följ mig. Omvänd er och låt er döpas.
Och då kanske vi tror att vi ska fly för livet gömma oss för den stora stygga världen som kommer att ha något emot att vi helt plötsligt har vårt medborgarskap i Guds rike. Stänga in oss på kloster eller bygga murar runt oss. Men det är tvärt om. Han säger: Ni ska inte dra ut med hast och inte gå bort som flyktingar. Fly inte! Var inte rädda. Det första som förkunnades i vers 7 var ju frid. Ni är inte flyktingar i världen ni är medborgare av det segrande riket som lever i världen! Vi är som ambassadörer för ett annat rike där vi har vårt medborgarskap. Stå upp rakryggade. Var inte rädda. Gå i frid, värdigt och med förtroende. Inte för att du är bra utan för att Herren går framför er. Fäst era ögon på Honom som går före. Följ Herren på vägen ut ur världen. Lita på att han leder rätt.
Och när vi gör det så är också Israels Gud sist i ert tåg. Det är därför vi kan gå i frid. Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. Vi fokuserar på Herren framför oss så håller Gud vår rygg.
Var det någon som reagerade på den sista grejen? Kom ihåg att detta skrevs långt innan Jesus föddes. Nya testamentet fanns inte än. Men ser ni att Jesaja talar om två personer här? Herren går framför och Israels Gud sist i tåget. Israels gud och Herren med sitt folk i mitten, Fadern och sonen och den andefyllda pånyttfödda skaran från alla folk, stammar och språk, från alla jordens ändar som alla har sin blick fästa på Jesus och sin tillförsikt i Gud.
Tillhör du den skaran? Har du idag hört glädjebudet att Jesus är Herre? Har du fått uppleva hans frälsande verk? Har du tagit steget att följa Herren ut ur världen. Om du är här idag och inte har gjort det än säger jag som Paulus: Som Guds medarbetare uppmanar jag dig att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta. Han bönhör dig i nådens tid, han hjälper dig på frälsningens dag. Och den dagen är nu. Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.
Och för er som har tagit steget med Honom: Vandra med Honom rakryggade fäst blicken på honom, genom bönen, läsningen av Hans ord och de heligas gemenskap, för ni tillhör Guds rike. Fly inte världen, gå med Honom genom den Ni är hans ambassadörer. Och helt plötsligt så är det dina fötter som är glädjebudbärarens fötter. Helt plötsligt är det du som kommer över bergen och bär fram goda nyheter, förkunnar frälsning och säger ”Jesus är Kung”.
Jag vill avsluta med ett stycke från Romarbrevet 10:9-15
För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren[c] och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. 10 Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. 11 Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam.[d] 12 Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. 13 Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.[e]
14 Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar? 15 Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet!
Och så är vi tillbaka till början igen. Vi har sett utifrån Jesaja att Evangeliet i ett nötskal är ”Din Gud är Kung” och vi har sett att Kungen kallar sitt folk, en jublande skara, ut från från alla jordens hörn som tillsammans kan leva rakryggade för honom. Detta budskap är centrum av Jesaja 53. Detta budskap är centrum av bibeln. Detta budskap är centrum av universum!
De goda nyheterna om Guds rike är att Jesus är Kung och att vi kallas av honom till medborgarskap i det
Herre vi tackar dig för ditt ord, vi tackar dig för ditt evangelium, vi tackar dig för din frälsning. Herre ge oss raka ryggar och en blick fäst på dig när vi går vägen fram och förkunnar ditt evangelium till en värld som går förlorad. Ge oss din kärlek för vår stad och vårt land. Använd oss som dina verktyg för din äras skull. Vi vill bära ditt budskap till alla jordens ändar. Lovad vare ditt namn.
Amen